Det gångna året.
Med risk för mycket text , varnar jag er redan nu :D
Året 2010 började väl inte så bra med rättegång och fängelsestraff i en månad.
Att sitta inne var väl inte det värsta, egentligen...Dock tärde det på mig psykiskt.
Där inne hann man rannsaka sig själv mer än en gång, att inte få prata med sina
nära och kära när man ville var också något som var jobbigt.
Fanns ju telefoner, men telefonkorten var dyra och markeringarna gick åt fort, så
den enda jag ringde var till Toffie, och vi hann bara prata i nån minut varje dag...
Något som också var jobbigt, var att man förstorade upp saker i onödan, minns att jag grät ett
par gånger, men tur är väl att jag hade vänner som stöttade mig.
Där inne stöttade vi varandra. Där inne satt vi alla i samma båt.
Jag minns muckdagen, jag sov inget under natten, eftersom tjejerna hade sminkat mig och
fixat mitt hår :p
Vid femtiden på morgonen var jag färdig, ringde på larmklockan, vakterna öppnade.
Jag kvitterade ut mina saker som varit inlåsta.
Taxin hade inte kommit ännu..så jag bad vakterna öppna dörren så jag kunde gå ut och ta en cigg.
Och vet ni vad? Vet ni hur jävla skönt det kändes att röka den där jävla ciggen?
Jag var fri, jag var ute i friheten!!
Efter detta har jag lärt mig att inte ta saker för givet, jag har lärt mig att älska och uppskatta mitt liv,
jag har blivit en bättre lyssnare och kanske även en bättre talare ? Jag vet inte, men det känns som så.
Jag uppskattar saker mer än jag någonsin gjort.
Jag lever mitt liv för mig , min familj, Toffie, vännerna och mina katter.
Störst av allt är ändå kärleken!!
Det blev sommar, vi flyttade till byn bl.a ... Jag och Tinko spenderade mycket tid med varandra, och fy fasen så
roligt vi haft! Leo och Liam fick mer betydelse för mig än någonsin, att bara träffa eller
prata med pojkarna i telefon gjorde/gör mitt hjärta varmt och behagligt.
Tack för att ni finns! <3
Det gångna året har även inneburit sorg och smärta. Min väns mamma gick bort, Anneli gick bort...
Döden är en del av livet, det har jag också accepterat, jag vet att både Lippe och Anneli har
det bra där uppe bland alla andra fina änglar man förlorat. <3
Lippe, jag och Mimsan <3 <3 <3
Så , hur ska jag nu avsluta detta ? Det gångna året har gjort mig starkare, klokare, jag har
lärt mig att hantera min ilska i olika situationer och jag tror ärligt talat att jag blivit en
bättre människa också.
Det var det!
Grattis om ni orkat läsa allt :)
PÅ ÅTERSEENDE!
Året 2010 började väl inte så bra med rättegång och fängelsestraff i en månad.
Att sitta inne var väl inte det värsta, egentligen...Dock tärde det på mig psykiskt.
Där inne hann man rannsaka sig själv mer än en gång, att inte få prata med sina
nära och kära när man ville var också något som var jobbigt.
Fanns ju telefoner, men telefonkorten var dyra och markeringarna gick åt fort, så
den enda jag ringde var till Toffie, och vi hann bara prata i nån minut varje dag...
Något som också var jobbigt, var att man förstorade upp saker i onödan, minns att jag grät ett
par gånger, men tur är väl att jag hade vänner som stöttade mig.
Där inne stöttade vi varandra. Där inne satt vi alla i samma båt.
Jag minns muckdagen, jag sov inget under natten, eftersom tjejerna hade sminkat mig och
fixat mitt hår :p
Vid femtiden på morgonen var jag färdig, ringde på larmklockan, vakterna öppnade.
Jag kvitterade ut mina saker som varit inlåsta.
Taxin hade inte kommit ännu..så jag bad vakterna öppna dörren så jag kunde gå ut och ta en cigg.
Och vet ni vad? Vet ni hur jävla skönt det kändes att röka den där jävla ciggen?
Jag var fri, jag var ute i friheten!!
Efter detta har jag lärt mig att inte ta saker för givet, jag har lärt mig att älska och uppskatta mitt liv,
jag har blivit en bättre lyssnare och kanske även en bättre talare ? Jag vet inte, men det känns som så.
Jag uppskattar saker mer än jag någonsin gjort.
Jag lever mitt liv för mig , min familj, Toffie, vännerna och mina katter.
Störst av allt är ändå kärleken!!
Det blev sommar, vi flyttade till byn bl.a ... Jag och Tinko spenderade mycket tid med varandra, och fy fasen så
roligt vi haft! Leo och Liam fick mer betydelse för mig än någonsin, att bara träffa eller
prata med pojkarna i telefon gjorde/gör mitt hjärta varmt och behagligt.
Tack för att ni finns! <3
Det gångna året har även inneburit sorg och smärta. Min väns mamma gick bort, Anneli gick bort...
Döden är en del av livet, det har jag också accepterat, jag vet att både Lippe och Anneli har
det bra där uppe bland alla andra fina änglar man förlorat. <3
Lippe, jag och Mimsan <3 <3 <3
Så , hur ska jag nu avsluta detta ? Det gångna året har gjort mig starkare, klokare, jag har
lärt mig att hantera min ilska i olika situationer och jag tror ärligt talat att jag blivit en
bättre människa också.
Det var det!
Grattis om ni orkat läsa allt :)
PÅ ÅTERSEENDE!
Kommentarer
Postat av: tinko
<3<3<3
Trackback
